Ad astra per aspera

Jag minns hur fredagarna brukade vara. Då hade man längtat hela veckan efter fredagen, då man äntligen blev ledig!
Men nudå... När man har varit "ledig" varenda dag? Fredagen är en dag som alla andra dagar. Och alla vänner som jobbar är aströtta på fredagkvällen och orkar inte umgås. Ungefär så har det blivit.
Har man tur så hittas det på något någorlunda stimulerande på lördagen, men det kan man inte hoppas på.
Snacka om att livet blev tråkigt. Vad har jag egentligen gjort för att förtjäna tristessen? Haft FÖR kul tidigare..?
Ja... Fråga vem som helst från Oskarshamn vad jag gjorde fredag-lördag och de kunde nästan peka ut var i stan jag var också... På något vis så är det ändå skönt att jag kommit över hårdfestandet, men ibland är jag så jävla sugen på en kalasfylla, dans och killarnas blickar. Det kommer jag aldrig komma ifrån. Minnena finns ju alltid kvar i alla fall *ler*
Jag, Lisa, en jävla massa öl, vodka och sommaren 2006. Kan inte låta bli att le när jag tänker på det. Those were the days, no doubt about it!

Nej, nu måste jag ta mig samman och fortsätta städa istället för att sitta här och minnas!