Ad astra per aspera

Jag har nog aldrig gillat Joakim Thåström. Men en låt har satt sig, etsat sig in i min hjärna. Främst för att en man jag kände en gång spelade den för mig och sade att han tänkte på mig när han hörde den. I en hel vecka så sjöng han "fan fan fan, det skulle varit du" så fort han såg in i mina ögon.
Jag var servitris/bartender och han var kock på samma ställe.

Nu så betyder texten mer än så. Den står för det förflutna, nuet och det känns också som framtiden.

Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Fick jag spela om partiet
Fick jag chansen en gång till
Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du

Fast det var så kort romans
var det nåt jag borde ha förstått
Såna chanser kommer en gång bara
Aldrig att dom kommer två
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du