Ad astra per aspera

Jag ska till Västerås imorgon. Hälsa på min katt.
Snart måste jag fixa mat. Börjar bli lite småhungrig, kanske...

70 dagar lite drygt. Kan det vara så? Haha, ja. Det kan det.
Och inte fan tog det dig mer än 30 dagar att nästla dig in i mitt liv.
Jag tackar de konstiga omständigheterna vi hamnade i för att du blev min vän.
Det känns dock som det var igår... Tiden går för fort.