Satisfaction.
16:57:00 Edit This 0 Comments »
Jag har länge velat förneka mitt sexmissbruk, som att det egentligen inte alls fanns där. För jag älskar sex.
Eller... kanske åtminstone tanken på sex.
Jag tar inte vem som helst och låter dem sätta på mig, sexmissbruk är inte nymfomani.
Sexmissbruk är, oavsett hur stort antalet sexpartners, helt enkelt ett missbruk av det som sex går ut på.
Mannen ska tillfredsställa kvinnan så hon njuter och hon ska tillfredsställa honom så att han njuter. Intimitet.
Sex är för mig helt enkelt inget annat än sex, och känslor och kärlek något mycket högre, så missförstå mig inte.
9 av 10 fall så ger jag mitt allt för att mannen ska njuta och låter bli att ta mig över gränsen till den fullkomliga njutningen. Låter bli och låter bli, förresten. Fel uttryck. Jag kan inte, helt enkelt.
Jag kan bli tänd och våt... men jag har aldrig lyckats komma det där steget längre, utan att göra något åt det själv.
Ingen man har någonsin lyckats tillfredsställa mig, jag har alltid haft "ett finger med i spelet", tvetydighet deluxe.
Så... jag gillar tanken på sex. Jag söker fortfarande det där högre stadiet, det fullkomliga, dit jag bara kan ta mig själv än så länge. Det går att jämföra med första gången man rökte en cigg på riktigt, när den där sköna niko-kicken satte in och pumpade i hela kroppen. Den totala känslan av lycka just då, som aldrig kommer att återfinna sig i din kropp.
Jag minns min första orgasm lika väl som min första niko-kick. Den var fantastisk. Och den gav jag mig själv.
Jag minns mina tre miljoner andra orgasmer också. Jag gav mig dem själv.
Oavsett om det har involverat en man jag haft samlag med, så har han inte kunnat ta mig över gränsen.
Jag har aldrig njutit av sex. There you have it.
Jag har njutit av att jag fått männen att njuta, men aldrig känt den där kroppsliga njutningen.
Jag tror inte att någon kommer att ta mig dit heller, så jag kan lika gärna fortsätta som jag gjort hittills.
Will anyone take on this challenge, of my satisfaction?
Å andra sidan. Jag har sagt det många gånger förut, jag skulle kunna ha en relation helt utan sex.
Eller... kanske åtminstone tanken på sex.
Jag tar inte vem som helst och låter dem sätta på mig, sexmissbruk är inte nymfomani.
Sexmissbruk är, oavsett hur stort antalet sexpartners, helt enkelt ett missbruk av det som sex går ut på.
Mannen ska tillfredsställa kvinnan så hon njuter och hon ska tillfredsställa honom så att han njuter. Intimitet.
Sex är för mig helt enkelt inget annat än sex, och känslor och kärlek något mycket högre, så missförstå mig inte.
9 av 10 fall så ger jag mitt allt för att mannen ska njuta och låter bli att ta mig över gränsen till den fullkomliga njutningen. Låter bli och låter bli, förresten. Fel uttryck. Jag kan inte, helt enkelt.
Jag kan bli tänd och våt... men jag har aldrig lyckats komma det där steget längre, utan att göra något åt det själv.
Ingen man har någonsin lyckats tillfredsställa mig, jag har alltid haft "ett finger med i spelet", tvetydighet deluxe.
Så... jag gillar tanken på sex. Jag söker fortfarande det där högre stadiet, det fullkomliga, dit jag bara kan ta mig själv än så länge. Det går att jämföra med första gången man rökte en cigg på riktigt, när den där sköna niko-kicken satte in och pumpade i hela kroppen. Den totala känslan av lycka just då, som aldrig kommer att återfinna sig i din kropp.
Jag minns min första orgasm lika väl som min första niko-kick. Den var fantastisk. Och den gav jag mig själv.
Jag minns mina tre miljoner andra orgasmer också. Jag gav mig dem själv.
Oavsett om det har involverat en man jag haft samlag med, så har han inte kunnat ta mig över gränsen.
Jag har aldrig njutit av sex. There you have it.
Jag har njutit av att jag fått männen att njuta, men aldrig känt den där kroppsliga njutningen.
Jag tror inte att någon kommer att ta mig dit heller, så jag kan lika gärna fortsätta som jag gjort hittills.
Will anyone take on this challenge, of my satisfaction?
Å andra sidan. Jag har sagt det många gånger förut, jag skulle kunna ha en relation helt utan sex.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar