Ad astra per aspera

Rubriker har aldrig varit min starka sida. Detta inlägget kommer inte handla ett dugg om att jag inte gillar glass.

<-- Min älskade Sixten och jag, nyligen taget foto.
Han älskar mig. Jag vet att hans "shhrrkoo"-ljud betyder just det, "jag älskar dig".
Jag hade saknat honom så mycket och han hade saknat mig. Det tog ett tag för honom att känna igen mig, men när han gjorde det så klättrade han upp och lade sig över min axel, som vanligt...
Jag började nästan gråta, har aldrig saknat ett djur så mycket.

Jag ska till Halmstad. Alldeles strax bara, känns det som! Haha, impulsiviteten genomljuder hela mig just den här hösten.

Så nu måste jag nog ta och tvinga mig in till sängen, så att jag kommer upp när jag ska, inte bra att missa tåget, tror jag...

Grattis på födelsedagen, min kära vän <3 Undrar hur de senaste månaderna i mitt liv hade sett ut om inte du hade fötts... De hade varit mycket tråkigare, gråare och ensamma, that's for sure.