Ad astra per aspera

Till dig som betyder mest:

Du känner dig tom och hopplös. Du känner inte dig själv och du vet inte vem du är. Varje steg du tar känns fel och onödigt, helst skulle du bara slippa att någon ens vet vem du är, för du vill bara vara själv. Just nu känns det inte som att du bra på något, att du har fötts till jorden utan mening med ditt liv. Du klandrar modern som gav dig liv, för varför ska just du finnas till när du inte gör någon nytta? Du älskar henne mer än allt annat, trots att hon inte finns med dig längre, men hon är också den du hatar mest av allt, för att hon skapade ett sådant misslyckande som dig. (Hon älskar dig också, jag har känt henne i närheten av dig, och hon tror på dig, hon är övertygad om att du kommer finna dig själv).

Du letar efter något du aldrig kommer hitta; dig själv. Att hitta sig själv är inte som att leta efter en annan person, man måste leta efter känslan av att trivas med sig själv och jag vet att du har känt den, men du håller inte fast den, du låter den försvinna och återkomma med regelbundna pulser - jag vet, för jag har letat efter mig själv nästan lika länge. Skillnaden är att jag hittat känslan, för jag undvek situationer där den försvann. Det är SÅ du hittar dig själv, genom att lyssna på dina känslor, tankar och förnuft har en oerhört liten del av processen. Låt ingen annan driva dig till att tycka något som gör att känslan av att trivas med dig förminskas, det handlar bara om vad DU känner.

Jag vet varför du finns, för jag ser vad du gör med människor när de är nära dig - det är som magi. Vill du veta, så fråga mig.

You raise me up to more than I can be...

Senare tillägg:

Skrev en dikt om hur det kändes att vara jag när jag var som mest tom, vann en dikttävling med den för några år sedan och jag lägger den här, så att du kan läsa den och förstå att jag är som du.

DAGGDROPPAR
Det är såhär det känns
när man blir uppäten av ensamheten
att känna sig oändligt hungrig
fast mätt och skuldmedveten

Det är så här det är
att vara ensam trots att man inte vill
att kunna läsa en bok på ett främmande språk
utan att läsa den innantill

Det är såhär det känns
när man står på branten innan man dör
att ha problem med att hitta rätt på pianot
och inse att den dagen man lämnar världen får man absolut gehör

Det är såhär det är
att vara en del av ett vattenfall
fångad i rytmen och ständigt önska
att få bli en iskristall

Lägger in en till, som nyss blev kommenterad på haket.com, skriven oktober 2007

SISTA ANHALTEN
Trevande söker jag svaren
på frågor jag inte ställt än
Ekon skallar efter ropen på något
Något som känns som en vän

Fumlande ramlar jag runt i mig själv
sökandes efter något mer
Mer än begränsande återvändsgränder
så långt som ögonen ser