Ad astra per aspera

Det är ju stört omöjligt det här med att hitta någonstans att bo. Och att få jobb!
Jag tycker inte att jag gör något annat än att skicka ut ansökningar hit och dit. Idag upptäckte jag även att min dator hade raderat en del av mitt CV, så jag blev skitsur när jag insåg att jag skickat ett ofärdigt CV till arbetsgivare. Konstigt att jag inte får jobb då.

Men om jag återgår till det här med bostad. Man får ju inte röka eller ha djur någonstans, vafan! Jag vill ju ha mina katter och jag vill kunna röka när jag vill, men jag behöver väl kanske inte röka inomhus, lite vett har man väl (rökte å andra sidan inne i min förra lägenhet, haha, men jag är ingen storrökare direkt.)

Jaha. Det är fredag i alla fall. Och jag har så överjä**igt tråkigt att jag funderar på att gå ut och springa en runda snart. Finns ju inget roligare att göra.
Dock så har ju internet faktiskt fungerat förvånansvärt många timmar nu. Bara för att jag tänkte på det tänker det säkert lägga ner nu.

Funderar på att dra till Göteborg den 29september och kolla in Takida... Har dock ingenstans att husera i Götet, men det löser sig alltid, haha!

Kärlek är dumt. Bara konstaterar det.
Det är nog bara en illusion. Egentligen. Fast varför känner jag mig då så ensam..?
Äh, orkar inte ens fundera på det. Känns som lite slöseri med tid just nu.
Men jag blir så upprörd nu för tiden när det verkar som att det enda jag duger till är att vara en sexleksak. Finns det ingen som vågar ta en chans?
Kliva över branten och kasta sig ut i det till synes okända?
Chansa på mig.

Det finns väl sådana killar också, som vågar. Men majoriteten av de killarna jag träffar på, som vill satsa är sådana som är totalt oattraktiva för mig. Och det funkar bara inte.

Ta min hand helt enkelt.
Spontan - öppensinnad - socialt kompetent - omtänksam - finns du?
Jag har börjat tvivla.
Jag kan heller inte påstå att jag letar. Jag tar varje dag som den kommer.

Men det var en kille för ett tag sen. Han gjorde mig helt svag i hela kroppen bara av att finnas och sitta bredvid mig...vad betyder det? För jag har aldrig känt så förut och skulle verkligen vilja veta om det var på riktigt...

Japp. Ta min hand, muthafukka.