Spelet.
19:56:00 Edit This 1 Comment »
Just nu är det ingenting som är som det ska. Det kommer alltid sådana här perioder, men den här känns värre för det finns känslor med i bilden.
Skolan går inte så bra just nu, på grund av allt överväldigande som hänt. Jag kan inte förmå mig att göra det som borde göras, men jag ska ta tag i det... Jag ska! Jag vill. Men jag kan inte...
Det finns två i mitt liv just nu som betyder otroligt mycket för mig... Ni som står mig nära, eller som har ögonen på skaft vet vilka. Av sekretesskäl låter jag bli att skriva deras namn här.
Den ena har mått dåligt en period och mår bättre nu. Han frågade mig för några veckor sen om vi ska ta vid där vi slutade innan han började må piss, när han mår helt bra igen. Jag svarade ja, för vad kan jag göra? Han äger mitt hjärta, min själ, mitt hela jag.
Den andra... Ja... Vad kan jag säga? Han går igenom riktigt jobbiga saker just nu och han har tjej. Innan hans liv blev knas så ville han vara med mig (detta var under perioden det var knas i nummer 1's liv) och han skulle lämna sin tjej. Nu... så vet han inte vad han vill. Han vet ingenting. Han kom till mitt liv när jag var på långsam uppgång från att ha varit riktigt nere, så han räddade mig och visade mig världen genom helt andra ögon. Han frågade mig om jag ville vara hans vän tills han rett ut saker och ting. Jag sade nej...först...sen sa jag ja, för vad kan jag göra? Han äger en del av det som är kärnan till vad som är jag.
Båda två får mitt hjärta att slå hårt. Men på olika sätt. Båda två bryr sig om mig. Men på olika sätt.
Som ni ser så ligger bollen i båda fallen hos männen. Hur gick allt så fel? Hur tappade jag mitt trumfkort och blev satt i den här positionen?
När blev jag en disneyfigur som bara väntar och väntar och väntar?
Jag borde lämna båda två utan att se mig om, men hur kan jag när jag med den ena känner mig som en prinsessa och med den andra skrattar och mår bra?
Jag har aldrig stått inför ett sånt här dilemma och jag tror ärligt, att ifall ingen av dem passar bollen till mig snart, så tänker jag lämna spelet.
All is fair in love and war.
Skolan går inte så bra just nu, på grund av allt överväldigande som hänt. Jag kan inte förmå mig att göra det som borde göras, men jag ska ta tag i det... Jag ska! Jag vill. Men jag kan inte...
Det finns två i mitt liv just nu som betyder otroligt mycket för mig... Ni som står mig nära, eller som har ögonen på skaft vet vilka. Av sekretesskäl låter jag bli att skriva deras namn här.
Den ena har mått dåligt en period och mår bättre nu. Han frågade mig för några veckor sen om vi ska ta vid där vi slutade innan han började må piss, när han mår helt bra igen. Jag svarade ja, för vad kan jag göra? Han äger mitt hjärta, min själ, mitt hela jag.
Den andra... Ja... Vad kan jag säga? Han går igenom riktigt jobbiga saker just nu och han har tjej. Innan hans liv blev knas så ville han vara med mig (detta var under perioden det var knas i nummer 1's liv) och han skulle lämna sin tjej. Nu... så vet han inte vad han vill. Han vet ingenting. Han kom till mitt liv när jag var på långsam uppgång från att ha varit riktigt nere, så han räddade mig och visade mig världen genom helt andra ögon. Han frågade mig om jag ville vara hans vän tills han rett ut saker och ting. Jag sade nej...först...sen sa jag ja, för vad kan jag göra? Han äger en del av det som är kärnan till vad som är jag.
Båda två får mitt hjärta att slå hårt. Men på olika sätt. Båda två bryr sig om mig. Men på olika sätt.
Som ni ser så ligger bollen i båda fallen hos männen. Hur gick allt så fel? Hur tappade jag mitt trumfkort och blev satt i den här positionen?
När blev jag en disneyfigur som bara väntar och väntar och väntar?
Jag borde lämna båda två utan att se mig om, men hur kan jag när jag med den ena känner mig som en prinsessa och med den andra skrattar och mår bra?
Jag har aldrig stått inför ett sånt här dilemma och jag tror ärligt, att ifall ingen av dem passar bollen till mig snart, så tänker jag lämna spelet.
All is fair in love and war.
1 kommentarer:
I cannot read your language --- but I can see your face and I like what I see!
Skicka en kommentar