Ad astra per aspera

Här och nu känner jag mig ensam, lite smått ledsen och sårad, förvirrad, förväntansfull, stressad, likgiltig, oinspirerad.
Orkar inte förklara något, den som läser lär förstå om något av orden fastnar.

Imorgon börjar skolan igen. Nya möten, nya möjligheter. Jag ska vara så snygg och intressant som det bara går. Gud, vad ska jag ha för kläder?

Måste desperat försöka byta bort mitt lördagsnattpass på jobbet så jag får sova ut på söndag. Annars orkar jag aldrig ta tag i skolan på allvar nästa vecka. Första veckan är alltid kritisk för resten av terminens välmående.

I had a visitor this weekend. Det var underbart. Kanske bara ett dygns underbarhet, men då var det så. No need to say that I want more. Men har redan bränt mina chanser om man ska tro alla dejtingexpertisråd.

When you're dreaming with a broken heart, waking up is the hardest part...

Fyfan för oärliga människor. Just för tre sekunder sen så blev det bekräftat. Finns inte en endaste gåvabo som kan låta bli att ljuga.

Skulle göra köttfärssås nyss. När jag skulle steka den frusna köttfärsklumpen så råkade det skvätta upp en hel del olja på mitt högra bröst i urringningen... Det gör svinont och jag har fula märken. Kommer de gå bort? Eller kommer jag behöva leva resten av mitt liv med brännmärken på min tutte? Då blir det absolut hudoperation, för jag tänker inte ha märken på mina mest framhävda drag.

Ah, vad snygg du är SF-biokillen. Ditt hår är så...fluffigt och livligt och jag vill bara dra mina fingrar genom det... Vem är du?