Ad astra per aspera

Robyn. With every heartbeat är en så fruktansvärt bra låt.

Borde börja läsa den här förbannade boken jag måste läsa, men har för mycket i tankarna för att kunna koncentrera mig på text.

Solen skiner genom molnen och förebådar en mild eftermiddag. Man borde gå ut...
Det är dock så mycket man borde som man aldrig gör.

Jag borde käka lunch också... Borden.

Border. Borderline.
Gränser.
Bryta gränser. Gå över gränser.

När man sitter såhär, med datorn i knäet, ett stort glas god valfri dryck, lite tilltugg och TV-n ljudandes i bakgrunden, då känner jag mig avslappnad. Måste dock erkänna mig vara lite smått stressad över att jag skulle fixa en grej till skolan innan imorgon. Grupparbetet ska bli klart imorgon, så är det bara.

Joacim, Keben, Tilda och Dennis åkte hem för en stund sedan. Jag har varit hos Jocke sedan i torsdags. Vi hade bestämt att han skulle hänga med mig hem igår efter dopet, varpå vi kom på idén att ta med oss hans polare också!
Vi hade en trevlig och relativt lugn kväll igår och idag har vi kollat film och tagit det lugnt.

Under helgen så har jag kommit att bli mer och mer accepterad av Jockes familj. Träffade halva hans släkt på dopet igår och fick höra av Jockes mor att släkten verkar gilla mig.

Nog om sådant, nu till romantiken. Jag tror jag har skrivit tidigare om händer som passar som pusselbitar för varandra. Jag tänkte på det idag igen. Jockes och mina händer verkar vara som gjorda för varandra. Jag älskar att hålla hans hand. Han gör mig trygg och får mig att må bra.
Vi kompletterar varandra bra som sjutton.

Imorgon är det skolan vid 12. Måttligt sugen. Men det måste göras! Det är roligt när man väl är där.